Det är lätt att tro att vår livslånga kontakt med plast börjar först med vår första plastleksak eller inplastad barnmat. Men ny forskning visar att tidslinjen är betydligt längre, och att den börjar mycket tidigare än vi trott. Idag vet vi att människors exponering för mikroplast inleds redan innan vi är födda, och att plasten finns med oss redan i början av vår utveckling.
Exponering i livmodern
Länge ansåg forskare att moderkakan var en ogenomtränglig sköld, ett slags filter som effektivt höll yttre miljögifter borta från det växande fostret. Nyare analyser har dock ifrågasatt detta. I en studie från 2021, publicerad i Environment International, undersökte forskare mänskliga moderkakor. De upptäckte mikroplastpartiklar i både mammans och fostrets vävnad, liksom i den omgivande fosterhinnan. Dessa mikroskopiska fragment kommer från hushållsartiklar som syntetiska förpackningar, kosmetika och målarfärg.
Att partiklarna kan ta sig förbi biologiska barriärer innebär att de kan spridas långt i kroppen. Studier gjorda på djur visar att mikroplast kan transporteras från mammans lungor in i fostrets blodomlopp och nå organ som hjärtat och hjärnan. Denna överföring mellan mor och foster förklarar varför forskare även har hittat mikroplast i mekonium (spädbarnets första avföring). Det bekräftar att vår fysiska exponering för syntetiska polymerer är ett faktum redan innan vi föds.
Nappflaskor och modersmjölksersättning
När barnet väl är fött ökar exponeringen för dessa syntetiska partiklar dramatiskt, ofta genom helt vanliga vardagsrutiner. En av de huvudsakliga spridningsvägarna är matningen. Nappflaskor av polypropen utgör över 80 % av världsmarknaden, och när föräldrar blandar modersmjölksersättning med varmt vatten påskyndar de ovetandes nedbrytningen av plasten i flaskan.
Enligt en studie publicerad i Nature Food (2020) leder tillredning av ersättning vid den rekommenderade steriliseringstemperaturen (70 °C) till att polypropenflaskans insida fäller miljontals mikroplastpartiklar, och miljarder av ännu mindre nanoplaster. Forskarna uppskattade att flaskmatade spädbarn i genomsnitt får i sig 1,58 miljoner mikroplastpartiklar per dag under sitt första levnadsår. För att sätta det i perspektiv är detta en betydligt högre daglig dos än vad en genomsnittlig vuxen beräknas få i sig under ett helt år.
Riskfyllda lekar i barnrummet
I takt med att spädbarn växer och börjar röra sig mer, kommer de i närmare kontakt med syntetiska material. Deras instinkt att utforska världen genom att stoppa saker i munnen är en av de främsta orsakerna till att de får i sig mikroplast. Många vanliga leksaker, som mjuka bitleksaker, bitringar och byggklossar av PVC, polyuretan eller polykarbonat, bryts ned av saliv och friktion. Detta gör att mikroskopiska plastfragment frigörs direkt i barnets mun.
Förutom leksaker utgör luften och dammet nere på golvet ytterligare en riskfaktor. Eftersom småbarn tillbringar mycket tid med att krypa, utsätts de i mycket hög grad för hushållsdamm, vilket till stor del består av syntetiska fibrer från kläder, mattor och möbler. Genom att de befinner sig på golvnivå och ständigt stoppar händerna i munnen, andas spädbarn in och sväljer betydligt mer plastfyllt damm än de vuxna som bor i samma hushåll.
Vad innebär detta för barns utveckling?
Även om det numera är ett bevisat faktum att små barn utsätts för mikroplast, pågår det intensiv forskning för att förstå hur det påverkar hälsan på lång sikt. Spädbarns immunförsvar, ämnesomsättning och hormonsystem befinner sig i en extremt känslig utvecklingsfas, vilket gör dem mycket sårbara för främmande ämnen.
Utöver de fysiska partiklarna i sig, finns det en befogad oro kring de kemikalier som plasten bär med sig. Plast består sällan av enbart rena polymerer, utan innehåller ofta mjukgörare, flamskyddsmedel och stabilisatorer som ftalater och bisfenoler. Eftersom mikroplast kan fungera som bärare av dessa kemikalier, kan en tidig ansamling i kroppens vävnader störa den normala cellsignaleringen och hormonutvecklingen. Samtidigt som forskningen fortsätter att kartlägga dessa biologiska processer, kan vi göra enkla, praktiska förändringar i vardagen, som att välja nappflaskor av glas och mattor av naturfiber, för att minska barnens dagliga exponering.
Källor
- Ragusa, A., et al. Plasticenta: First evidence of microplastics in human placenta.
- Li, D., et al. Microplastic release from the degradation of polypropylene feeding bottles during infant formula preparation.
- World Health Organization. Reports and briefings on microplastics in drinking water and the environment.
